www.socialaexperiment.se Open in urlscan Pro
2606:4700:3032::ac43:a3af  Public Scan

Form analysis
0 forms found in the DOM

Text Content

 * Hem
 * Om mig
 * Kontakt


SOCIALA EXPERIMENT

VAD HÄNDER NÄR VI BRYTER MOT SOCIALA REGLER ELLER GÖR NÅGOT OVÄNTAT?

 * Hem
 * Om mig
 * Kontakt




EXPERIMENTBLOGGEN

Vi lever i ett samhälle där det finns mängder av tysta regler. Läs om hur en
forskare inom beteendevetenskap utför ovetenskapliga experiment för att se
reaktionerna när tysta regler bryts. Ibland kanske ett eller annat practical
joke eller andra komiska inslag slinker med. Scenen kan vara en affär, en buss,
en läkarundersökning, ett torg, en väg eller en middagsbjudning. Här dyker det
också regelbundet upp beskrivningar av välkända experiment från socialpsykologi-
eller psykologifältet, och varför inte om ett eller annat samhällsvetenskapligt
experiment.

 


VAD DU INTE FÅR GÖRA I CHEFENS RUM

29 Jul 2021

Vill du utsätta din chef för ett social experiment? Då har jag tre tips som du
kan testa. Ledare precis som alla andra styrs av sociala regler. Det finns vissa
saker som de inte får göra med sina följare, och då avser jag inget som är
sexistiskt utan andra brott mot sociala regler.

1. Chefen är värd på sitt kontor. Om chefen ber en anställd att sitta ner är det
helt i sin ordning. Som en god värd ska man visa sig artig och vänlig.

Om du vill bryta mot denna sociala regel kan du gå in på din chefs rum och säga
åt din chef att sitta ner, förutsatt att ni möts stående vid dörröppningen eller
inne i rummet. Du som gäst förväntas inte säga åt den som "äger" rummet att
sitta ner.

Detta beror inte bara på att det är den som äger rummet som blir tillsagd att
sitta ner utan även att den som är lägre i hierarkin säger det. Två fel, eller
två regelbrott, utförs på en gång.

Den chef som inte blir ställd av detta är dålig på sociala regler.

2. Det är okej att en överordnad, d.v.s. din chef, klappar dig på axeln för att
kommunicera att du har gjort något bra eller för att kommunicera att hen
försöker stötta dig när något inte är helt bra.

Om du skulle göra samma sak mot din chef begår du ett outtalat socialt
regelbrott. En underodnad får inte klappa sin chef på axeln varken för att
kommunicera att chefen har gjort något bra eller för att ge chefen tröst.

Det hela är en tyst konvektion om att chefen ska vara stark inför sina
anställda.

3. Det tredje exemplet är lite mer sofistikerat. Det hänger ihop med att chefen
ska vara stark. En anställd kan säga att hen mår dåligt eller har råkat ut för
något jobbigt. En anställd kan alltså anförtro sig till sin chef. Det beror dels
på att det är rimligt att chefen ska veta att något har hänt som kan påverka den
anställdes arbetsförmåga eller psykiska tillstånd. Det i sin tur kan sprida sig
till kollegor som blir störda. Därför är det viktigt att chefen vet.

Det vora mindre lämpligt att chefen anförtror sig till en underordnad. Chefen
får gå till sin chef eller till en terapeut om hen behöver prata av sig.

Naturligtvis finns det enstaka chefer som inte har rätt känsla för det sociala
spelet och anförtror sig till sina anställda. Det kan skapa mycket jobbig
stämning på arbetsplatsen. En ledare ska visa sig stark så att följarna kan lita
på att det finns någon att vända sig när det är jobbigt. En svag chef gör hela
arbetsplatsen otrygg.

Hur bär man sig då åt för att skapa ett socialt experiment av detta? Det man
behöver göra är att ställa frågor av personlig natur till sin chef ett upprepat
antal gånger tills chefen avsiktligt eller av misstag börjar lätta sitt hjärta.
Då har man fått chefen att blotta sitt inre och plötsligt har man vänt på
rollerna. Den som egentligen är underordnat och anställd har nu ett visst
övertag över chefen genom att veta något som är privat.

Vilka typer av frågor ska man då ställa. De mest användbara är:

 * Hur mår du?
 * Har det hänt något?
 * Kan jag hjälpa dig med något?
 * Du ser trött/ledsen ut?

Det går att ställa frågor i denna stilen som verkar bygga på ren omtanke och så
småningom kommer denna omtanke att sippra igenom murren och få chefen att
avslöja något som hen kan komma att ångra.

Det ska sägas att det finns ledarstilar där detta har mindre effekt. Det som
kallas tjänande ledare eller tjänande ledarskap påverkas inte lika mycket på ett
negativt sätt av att ledaren visar sig sårbar. Medarbetarna vet ändå att ledaren
gör sitt yttersta för att stötta dem.

Fundera vidare på dessa sociala experiment och prova det du vill och i den mån
det är möjligt.

 

Kommentera →


BEDRIVER FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN SOCIALA EXPERIMENT I STOR SKALA?

7 Jun 2020

Någon kanske undrar om Folkhälsomyndigheten (FHM) i Sverige bedriver någon form
av sociala experiment med den svenska befolkningen nu när det råder
coronapandemi. Folk i andra länder kan tro att så är fallet, rent av att vi
trevar i blindo. Jag skulle säga att svaret på denna fråga är både ja och nej.




FHM BEDRIVER INTE ETT SOCIALT EXPERIMENT I STOR SKALA

Det enkla sättet att svara nej på frågan är att Folkhälsomyndigheten inte
använder Sveriges befolkning som deltagare i en gigantisk studie där de leker
med liv och död.

Myndighetens agerande är vetenskapligt i den bemärkelsen att de ger
rekommendationer i enlighet med gällande svensk lagstiftning, i enlighet med den
kännedom myndigheten har om den svenska befolkningen och i enlighet med den
forskning som finns om SARS-CoV-2 och Covid-19.

Budskapet har hela tiden varit att hålla nere smittan och skydda de äldre. Det
finns ingen anledning att misstro detta.



Fortsätt läs →


DET RÖKFYLLDA VÄNTRUMMET

3 May 2020

Hur skulle du reagera om du satt i ett väntrum och det började ryka från ett av
väntrummets angränsande rum? Skulle du lugnt sitta kvar, skulle du fly ut ur
rummet eller skulle du försöka informera någon ansvarig? Vissa av ovan responser
verkar mer rationella än andra.

På 1960-talet genomfördes en hel del märkliga och ganska roliga experiment. Ett
experiment gick ut på att be någon sitta i ett väntrum och släppa på rök efter
ett litet tag och för att se hur deltagarna i experimentet reagerade.
Förutsättningarna kunde dock variera och deltagarnas agerande varierade
därefter.


ENSAMMA ELLER I GRUPP

Experimentet arrangerades av forskarna John Darley och Bibb Latané för att ta
reda på på vilka grunder vi ingriper när någon form av olycka eller annan akut
situation infinner sig. Experimentet bestod av två testgrupper. Grupp ett var
medverakande som satt i ett väntrum själva och grupp två var medverkande som
satt i ett väntrum tillsammans med andra.



Fortsätt läs →


ÖVERVAKNINGSSAMHÄLLET

22 Mar 2020

Vi svenskar har länge levt på gränsen mellan frihet och kontroll. På grund av
att staten är konstruerad för att skydda kollektivet snarare än individen har en
rad åtgärder tagits för att hålla vårt samhälle säkert.

Kritiken av det svenska kontrollsamhället har förekommit i säkert hundra år.
Myndigheterna har tillsammans information om varje enskild individ från det att
vi föds till vi dör. Det hela baseras på införandet av personnumret.

Det finns många samhällen som är långt mer kontrollerande och diktatoriska än
Sverige men ändå har de inte en så utvecklad kontroll av individen som vi har i
Sverige. Det finns diktaturer som avundas oss våra system.

Kampen för individens integritet har hörts extra mycket de senaste decennierna
som föregick införandet av PuL och GDPR. Som forskare och anställd vid en
högskola märker jag av de begränsningar som GDPR för med sig men det verkar inte
hindra stora digitala jättar ifrån att övervaka oss och inte heller användandet
av alla digitala kameror som finns över hela landet.

Vi ingår alla i ett socialt experiment där staten och andra stora aktörer
försöker ta reda på vad vi är beredda att leva med när det gäller graden av
kontroll för att känna oss trygga och graden av integritet för den egna
individens frihet.

När jag berättar för mina studenter, i samband med en genomgång om hur man utför
observation i forskningssyfte, att de är observerade i omklädningsrummen blir de
aningen förvånade. De videoinspelningarna är självklart för klädaffärernas eget
bruk men det hindrar inte att de kan missbruka materialet eller bli hackade av
andra som vill åt materialet.

Numera är det inte bara staten och företag som videoövervakar samhället. Vem som
helst kan sätta upp en webbkamera och visa bilder på nätet. Jag kan visa några
exempel. Över Stureplan i Stockholm finns en webbkamera som visar bilder en gång
i minuten. Den sägs vara där för att ge väderinformation men den kan användas
till något annat. Detsamma gäller Sveavägen i Stockholm, på två ställen, en
riktad mot norr och en mot söder.





Fortsätt läs →


VÄND STRECKKODEN MOT DIG

2 Mar 2020

Jag har vid flera tillfällen, vid kassan i varuhus, observerat hur kunder
framför mig i kön gör när de ska lägga upp varorna på bandet. Trots att de
flesta av oss har fått höra att vi inte ska stapla varor på bandet och därtill
vända streckkoden mot oss är det nästan ingen som gör rätt.



Idag råkade jag ut för något som nästan kändes provocerande. Mannen närmast
framför mig i kön hade ganska många varor i sin vagn. Han lade konsekvent upp
varorna med streckoden nedåt eller bort ifrån sig. Vid några tillfällen var han
nära att lägga streckkoden emot sig men korrigerade sig så att koden vändes bort
istället. Han hade till och med en gång släppt varan för att sedan lyfta upp den
och vända den fel.

Man kan fråga sig om vissa känner ett tvång att låta produktens logotyp vara
fullt synlig. Det är som att produkten har ett eget liv som man som kund inte
får skända. Kan det kännas ungefär som att lägga ett spädbarn i sängen med
ansiktet nedåt?



Fortsätt läs →


HAR DU BETALAT FÖR VÄSKAN?

19 Jan 2020

Det här med var man ska sitta på bussen, spårvagnen, tunnelbanan eller tåget är
en känslig fråga i Sverige. Jag har funderat på två av de outtalade reglerna och
lekt lite med andra passagerare.

Den första regeln lyder: om det finns ett ledigt dubbelsäte ska du välja det
före att sätta dig bredvid någon.

Den andra regeln lyder: om det är trångt på bussen/spårvagnen/tunnelbanan/tåget
får du inte placera din väska eller kasse på sätet bredvid dig så att ingen
annan kan ta platsen.

När man bor i en större stad som Göteborg där jag har bott i många år åker man
ofta kollektivt. Det brukar vara buss eller spårvagn. När jag bodde i Göteborg
och jobbade i Borås reste jag ofta något längre resor med buss eller tåg. Under
dessa perioder har jag fått tillfällen att observera enligt vilka regler
människor väljer plats att sitta på.



Fortsätt läs →


GOTT NYTT ÅR

31 Dec 2019



Jag önskar alla läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.

Ta vara på alla möjligheter att skratta och passa på att observera våra
underliga ritualer och grupp-beteenden. Det händer alltid intressanta saker runt
högtider, som nyårsfirandet.

Du är välkommen att följa bloggen 2020. Det kommer även i fortsättningen att bli
en blandning av practical jokes, egna sociala experiment och presentationer av
genomförda forskningsexperiment.

Kommentera →


SÖK OCH BEHÅLL ÖGONKONTAKT MED EN FRÄMLING

14 Oct 2019

Vi människor föds med en dragning till andras ögon. En tänkbar förklaring är att
förälder och barn ska skapa starka känslomässiga band till varandra. Det sägs
att de som tittar varandra i ögonen en stund utvecklar positiva känslor för
varandra. Något som är av stort värde för relationen förälder/barn.



1989 utfördes två experiment av forskarna Kellerman, Lewis och Laird. De gick ut
på att två okända personer skulle titta varandra i ögonen i två minuter. Som
kontrollgrupper hade de par som tittade på varandras händer eller fick i uppgift
att räkna varandras blinkningar.

De som enbart tittade in i varandras ögon i två minuter uppgav en högre grad av
tillgivelse och gillande gentemot den andra jämfört med kontrollgrupperna. Att
titta varandra i ögonen skapar, ibland, starka känslor.

Marina Abramovic, en performance artist, anordnade en installation 2010 där hon
själv satt hela dagar på en stol. Framför sig hade hon ett bord och på andra
sidan bordet fanns en tom stol. Efter en tid började människor sätta sig i den
tomma stolen och tittade Abramovic i ögonen. Många av de som satt i stolen mitt
emot Abramovic uttryckte varma känslor och vissa började gråta. Abramovic själv
blev både förvånad och fascinerad över hur många som satte sig och utan
instruktioner sökte ögonkontakt.



Fortsätt läs →


OSANNA (KÖNS)ROLLER PÅ NÄTET

1 Aug 2019



I början på 2000-talet när jag höll på med studier i sociologi och antropologi
hade jag bestämt mig för att ta reda på hur vanligt det var att tonåringar
använde ett nickname på chattar som var något annat än deras eget kön. Det var
tänkt som en enkätstudie och jag vände mig till gymnasister i västra Sverige.
Som en fältstudie ville jag först testa vilka reaktioner jag fick om jag använde
olika nickname och själv valde att vara helt passiv.

Bakgrunden till min fältstudie baserades på att jag vid flera tillfällen hade
testat att använda en rad olika användarnamn. Oavsett om jag var passiv eller
aktiv när jag trädde in i ett chattrum verkade jag bli kontaktad enligt ett
visst mönster. Nu ville jag mer systematiskt testa om det fanns ett mönster.

Den chatt jag valde att testa på var aftonbladet.se. De hade den tidens mest
välbesökta chatt med många olika chattrum. Mitt test utspelade sig i huvudrummet
ditt alla kommer så snart de loggar in. För tydlighetens skull användes
benämningen nickname på det namn man loggade in med som andra användare kunde se
och försöka kontakta. Enstaka individer använde sitt riktiga förnamn som
nickname medan andra använde ett smeknamn eller något helt orelaterat.

Jag valde ganska neutrala nicknames till en början som Maria eller Peter. Dessa
fick vara online i exakt tio minuter innan jag loggade ut. Det sista jag gjorde
var att räkna ihop hur många som kontaktade varje nickname som jag hade skapat.
Det tog inte lång tid innan Maria blev kontaktad av en lång rad besökare med
manliga nicknames. Peter blev inte alls kontaktad. Jag testade att byta till
Anna och Thomas. Mönstret blev detsamma. Många användare med manliga nicknames
kontaktade Anna medan ingen kontaktade Thomas.



Fortsätt läs →


KÖER OCH KONFLIKTER

18 Jul 2019



 

Det här med att stå i kö är ett väldigt svenskt fenomen. Vi svenskar tycker att
det är det smartaste sättet att bli betjänta i den mest rättvisa turordningen.
Folk från andra kulturer tycker att det är konstigt. I vissa kulturer mer än i
andra så klart.

Vi svenskar är också en aning konflikträdda. Även när vi tycker att andra gör
fel har vi svårt att säga det rakt ut. Det kan ju slå tillbaka.

Jag höll ett tag på att säga ifrån när enstaka individer försökte gå före i kön
i varuhuset. En vanlig variant när det finns två öppna kassor och en kö till
varje är att försöka bilda en egen kö mitt emellan och sedan gå in när det
skapas ett mellanrum för någon sekund. Det är då jag säger till att de gott kan
vänta precis som alla andra. Ansiktsuttrycket jag då får tyder på att de har
blivit väldigt förnärmade.

En gång lyckades en äldre dam ta sig förbi en lång kö. Hon sa något precis innan
hon tog platsen före en av dem som stod längst fram. Det var lite svårt att höra
men jag minns att det var någon slags förklaring till varför hon behövde komma
före samtidigt som det var rent nonsens. Vad hon än sa fanns där ingen rimlig
förklaring. Där föddes en idé till ett socialt experiment.



Fortsätt läs →


OM ATT KLÄ NED SIG NÄR MAN SKA KÖPA DYRA KLÄDER

7 Jul 2019

Det hela började som något av ett dåligt omdöme från min sida. Först hade jag
ont om rena tröjor så det fick bli en av de som jag använder mindre ofta. En
något för kort t-shirt. Jag tittade mig väl inte så noga i spegeln innan jag
gick hemifrån. Vissa dagar har jag på mig slitna jeans och denna dag var en
sådan. Vissa dagar har jag också på mig slitna skor och denna dag var en sådan.
Jag menar inte slitna så att de har gjort sitt utan bara så att de inte ser
särskilt snygga ut längre. Eftersom det regnade tänkte jag just denna dag att
jag kanske skulle ta en regnjacka istället för paraply. Problemet är bara att
min enda regnjacka är ganska gammal och ser väldigt tråkig ut. Om man därtill
tar med i beräkningen att det var ett tag sedan jag var hos frissören kan man
kanske bilda sig en uppfattning om hur helhetsintrycket för andra blev.

En oavsiktligt nedklädd man klev efter jobbet in på NK i Göteborg. Jag behövde
nya kläder så jag gick dit jag brukar för att få mina favoritmärken. De som inte
kände igen mig sedan tidigare försökte att undvika mig med blicken men hade ändå
koll så att jag inte gjorde något opassande. Just vid denna tid var det inga som
brukar ta emot mig och ge mig hjälp. De hade väl rast eller hade gått hem för
dagen. Till slut gick jag fram till en man och bad om hjälp. Han var på gränsen
till otrevlig, något överlägsen i tonen. Intressant, tänkte jag. Beror det på
att han är ny eller beror det på hur jag ser ut?



Fortsätt läs →


ROLLSPEL I FÖRELÄSNINGSSALEN

27 May 2019

För några år sedan när jag höll en föreläsning om kunskap och lärande ville jag
få med något om talängslan då det har en dokumenterat negativ effekt på lärande.
Jag bestämde mig för att inleda hela föreläsningen med detta i form av ett
rollspel.

Hela föreläsningssalen var full med ca 300 studenter som gick sin första termin
i någon av lärarutbildningarna. Det var första föreläsningen jag skulle ha för
dessa studenter men det var fler föreläsningar planerade. Jag brukar vara lite
mer nervös när jag träffar en studentgrupp för första gången än övriga gånger.
Jag drog nytta av detta när jag med lite lätt darrig stämma började tala till
auditoriet.

Jag sa:

"Nu när jag står här känner jag att det är något som inte står rätt till. Jag
har bultande hjärta, svettningar, kraftigt illamående, har yrsel, känner mig
blossig runt hals och ansikte. Det är nog bäst att jag går hem och lägger mig."

Jag tog min ryggsäck och började gå mot ytterdörren.

Det jag beskrev var några av de typiska symtomen vid talängslan.



Fortsätt läs →


SÖKA ÖGONKONTAKT

12 May 2019

När jag var tonåring, runt fjorton kanske, bestämde jag mig för att jag skulle
utföra ett test med min omgivning. Omgivningen var typiskt vägen hem från
högstadieskolan där jag gick. Vem det än var som jag mötte när jag promenerade
på vägen hem skulle jag söka ögonkontakt och se vem som tittade bort först. Jag
gjorde det lite som en tävling där jag ville vinna men motparten visste ju inte
att de blev utmanade. Ta del om hur utfallet blev i ett av mina tidigaste
sociala experiment.

Jag hade bestämt mig för att om jag ska utföra detta test måste alla jag möter
behandlas lika. Det får inte vara så att jag möter någon som är supermacho eller
en råbarkad person som gör mig för nervös för att jag ska kunna utmana denna i
en ögonkontaktstävling. Det får heller inte vara så att om det är en tjej eller
kvinna jag möter som är så fin att jag blir generad inte vågar etablera
ögonkkontakt med risk att motparten ska tro att jag flörtar. Inga åtskillnader
var tillåtna. Jag skulle söka ögonkontakt med alla och hålla den så länge jag
kunde.



Fortsätt läs →


FÄNGELSEEXPERIMENTET / STANFORDEXPERIMENTET

27 Apr 2019

Ett av historiens mest kända sociala experiment är Stanfordexperimentet eller
Stanford Prison Experiment. Det arrangerades av Philip Zimbardo (professor i
psykologi) 1971. Syftet var att bättre förstå vad som låg bakom konflikter inom
fängelser och marinkåren. Utfallet blev mer drastiskt än väntat med inslag av
sadism samt depression och stressyndrom efter bara några dagar.

Zimbardo och hans forskarteam lade ut en annons för att rekrytera studenter till
experimentet. Över 70 svarade. Efter ett noggrant urval för att se att alla var
vid god fysisk och psykisk hälsa valdes 24 personer ut. Dessa 24 personerna
slumpades in i två grupper där en grupp skulle vara fångar och en grupp skulle
vara fångvaktare.

För att göra experimentet så realistiskt som möjligt hämtades "fångarna" av
polisen i sina hem. De fick genomgå rutinfrågor på polisstationen, fotograferas
och lämna fingeravtryck. Därefter fick de på sig en svart huva så att de inte
skulle se vart de förflyttades. "Fångarna" transporterades till en arrangerad
fängelselokal som var belägen i källaren till ett av Stanforduniversitetets
byggnader.



Fortsätt läs →


MIN INSPIRATION TILL PRACTICAL JOKES

18 Apr 2019

Jag har ägnat mig åt practical jokes under stora delar av mitt liv. Några
exempel på det har jag tagit upp på denna blogg. I detta inlägg vill jag passa
på att ge en insyn i hur jag själv blev utsatt och inspirerad. Eftersom det är
påsk har jag ett exempel med påsk-tema.

När jag var 14 år blev jag vegetarian. Mer exakt lakto-vegetarian. Vid den
åldern vill man ju förändra världen, fatta beslut av stor etisk betydelse och
göra det på största allvar. Att försöka få mig att äta kött eller göra något
annat som var emot min övertygelse var närmast omöjligt.

En lite påsk-tradition som min morfar stod för var att ge mig en påsk-hare eller
ett påsk-ägg i ren choklad. Han ville gärna hålla i den traditionen även när jag
kom upp i tonåren. Det råkade vara så att jag hade sovit över hos min mormor och
morfar natten till påskafton. Eftersom jag tidigare ofta hade ätit kokt ägg till
frukost hade min morfar förberett ett ägg åt mig.

Jag blev ganska grinig av förslaget då jag hade varit noga med att ägg inte
längre ingick i min kost. Det var viktigt för mig att understryka hur allvarligt
jag tog på det här med kosten. Jag ville att min morfar skulle respektera det.
Trots det trugade han och ville att jag skulle äta ägget som han hade "kokat" åt
mig. Jag envisades med att inte ens röra det.



Fortsätt läs →

← Äldre inlägg

 



 

Söker du standby tält eller annat för camping? Klicka in dig på MrFritid.com.







VÄLKOMMEN TILL

socialaexperiment.se

 

 

NYHETSBREV

 

SENASTE INLÄGGEN

 * Vad du inte får göra i chefens rum
 * Bedriver folkhälsomyndigheten sociala experiment i stor skala?
 * Det rökfyllda väntrummet
 * Övervakningssamhället
 * Vänd streckkoden mot dig
 * Har du betalat för väskan?
 * Gott Nytt År

 

LÄNKAR

Mikael Jensen

Vardagspsykologi

Framgångsfaktorer

Ledarskap, lärande och kommunikation

Konstsamlare

Bloggfeeden



Humanekologi

Kognitionsvetenskap

Driva företag


© 2024 Socialaexperiment.se. Alla rättigheter förbehållna.