www.dn.se Open in urlscan Pro
23.206.209.102  Public Scan

Form analysis
0 forms found in the DOM

Text Content

Vi använder kakor
För att du ska få en så bra upplevelse som möjligt på webbplatsen använder vi
kakor och liknande tekniker (som vi tillsammans kallas kakor) som innebär att vi
lagrar och/eller får tillgång till viss information på din enhet såsom mobil
eller dator.

Vi använder också kakor från olika partners för flera av ändamålen som listas
nedan som innebär att även partnern lagrar och/eller får tillgång till viss
information på din enhet såsom mobil eller dator.

Användningen av kakor innebär att vi behandlar dina personuppgifter såsom
IP-adress, unika identifierare och beteendedata. Vi och våra partners använder
samtycke eller berättigat intresse som laglig grund för behandlingen av dina
personuppgifter.

Dina val


 * Om du klickar på knappen "Okej" på denna sida samtycker du till att vi
   använder kakor för de ändamål som listas nedan förutom ändamålet "Nödvändiga
   kakor, tekniker och funktioner".
 * Du kan anpassa dina val ytterligare under knappen "Inställningar" där du kan
   välja vilka ändamål du vill neka eller godkänna.
 * Klicka på respektive ändamål för att se detaljerad information om ändamålet
   och för att neka personuppgiftsbehandling som baseras på samtycke eller
   berättigat intresse.
 * Under ändamålet "Annonsrelaterade ändamål - i samarbete med annonspartners"
   kan du neka eller godkänna annonsrelaterade ändamål var för sig. Notera att
   när du godkänner annonsrelaterade ändamål och partners så godkänner du även
   ändamålen som listas under så kallad "Sammankopplad databehandling" såsom t
   ex. "Säkerställa säkerhet, förhindra och upptäcka bedrägerier samt åtgärda
   fel".
 * Klicka på "Inställningar per partner" för att se detaljerad information om
   våra partners och för att göra dina val per partner. Där ser du även vilken
   typ av data partnern behandlar, samt information om de kakor som partnern
   lagrar på din enhet såsom mobil eller dator.
 * Du kan närsomhelst återkalla ditt samtycke, invända mot behandlingen samt
   justera dina val genom att klicka på "Hantera kakor" på denna webbplats.

I vår Kakpolicy och Personuppgiftspolicy kan du fördjupa dig ytterligare.



Vi och våra partners genomför följande databehandling:Exakta uppgifter om
geografisk positionering och identifiering via skanning av enheten, Funktionella
kakor/tekniker, Kakor för analys och utveckling, Kakor för externt
innehåll/teknik (t.ex sociala medier, ljud och video), Kakor för marknadsföring
på andra plattformar, Kakor för profilering samt anpassning av innehåll,
marknadsföring och annonser på våra sajter/appar, Lagra och/eller få åtkomst
till information på en enhet, Nödvändiga kakor, tekniker och funktioner,
Personanpassad reklam och innehåll, reklam- och innehållsmätning, forskning
angående målgrupp och tjänsteutveckling

Se våra 91 partners
Mer information →Godkänn och stäng

Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet
E-DN Arkivet Korsord Kundservice Quiz Erbjudanden
Prenumerera Logga in
Nyheter Sverige Världen Ekonomi Kultur Sport Klimatet Ledare DN Debatt Meny

Sök Onsdag 27 mar Väder 8°
Vädret laddas...

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-03-27 10:59

Artikelns ursprungsadress:
https://www.dn.se/insandare/bordellskamt-om-ukrainskor-ekar-av-rysk-propaganda/

INSÄNDARE


INSÄNDARE. BORDELLSKÄMT OM UKRAINSKOR EKAR AV RYSK PROPAGANDA

Publicerad 2024-03-23

Ukrainska flyktingar i kö utanför Migrationsverket i Malmö den 15 mars 2022. Vi
måste vara uppmärksamma på att rysk propaganda om ukrainare sprids i Sverige,
menar insändarskribenten. Foto: Johan Nilsson/TT

INSÄNDARE. De flesta ukrainska kvinnor som flytt kriget försörjer sig med ett
eller flera arbeten samtidigt som de lär sig svenska. Påståenden om att
ukrainska kvinnor bara ägnar sig åt prostitution – som i SVT nyligen – används i
rysk propaganda som sprids i Sverige, skriver Svitlana Odynets, forskare i
antropologi och migrationsstudier.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i
artikeln.
Spara Sparad
Dela


DELA

Dela på Facebook Dela på X Tipsa om artikel Kopiera länk


FÅ UT MER AV DN SOM INLOGGAD

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av
flera smarta funktioner.

 * 
   Följ dina intressen
 * 
   Nyhetsbrev

Logga in Skapa konto gratis

Det har varit en känslosam vecka för ukrainare i Sverige efter komikern Elaf
Alis skämt i SVT-programmet ”IFS – invandrare för svenskar” om att ukrainska
kvinnor knappt syns i det svenska samhället ”... för att de är ljushåriga och
smälter in. Det kanske märks mest på typ bordellerna.”

Många ukrainska kvinnor, både de som bodde här innan kriget bröt ut och
nyanlända efter 2022, svarade med en flashmob i sociala medier, där de berättade
om sina faktiska yrken och studier under två år i landet. Många, inklusive den
ukrainska ambassadören i Sverige, krävde en ursäkt. Christina Hill, ansvarig
utgivare på SVT, såg dock inget problematiskt i Alis ordval eftersom ”programmet
siktar på att skämta om stereotyper och programmets publik förstår detta”.

Jag tror inte att det är meningsfullt att gå in i en diskussion om
yttrandefrihet eller om humor kan och ska ha en etisk dimension, till exempel om
det är etiskt att skämta om ukrainare i ett program där det inte finns några
ukrainare som kan ge svar på tal. I stället erkänner jag att Elaf Ali faktiskt
delvis har rätt. Ukrainare är osynliga i det svenska samhället.



Skämtet i SVT startade den första diskussionen på nationell nivå om detta.
Samtidigt öppnades dörren för tusentals ukrainska kvinnor för att berätta om
sina roller, identiteter och åsikter. För första gången talar de nu – på
massnivå – som politiska subjekt för sig själva.

Före 2022 trodde många, enligt min egen erfarenhet, att skillnaderna mellan rysk
och ukrainsk kultur och språk inte var så stora, om det ens fanns några alls. Då
hade Sverige knappt 15 översättningar av ukrainsk litteratur, inklusive en
översättning från 1937 av nationalpoeten Taras Sjevtjenkon och några noveller av
mest kända ukrainska författarna Jurij Andruchovytj och Oksana Zabuzjko.

I dag, två år efter invasionen, har vi äntligen fått den första antologin av
ukrainsk litteratur i Sverige med titeln ”Under Ukrainas blåa himmel. Röster ur
ett krig” (Redaktörer: Mikael Nydal och Kholod Saghir, Ariel förlag 2022). Den
blev möjligt efter mycket hårt arbete i motvind. Långsamt pågår några andra
översättningsprojekt av ukrainsk litteratur, men man skulle definitivt ha önskat
mer engagemang och tempo, särskilt när rysk propaganda sprider lögnaktiga
påståenden om att ukrainsk kultur inte existerar.

Äntligen har Valentyn Sylvestrovs och Myroslav Skoryks musik börjat ersätta
ryska kompositörer i svenska symfoniorkestrar, men fram till april 2022 var det
nästan en tradition att spela den ryske tonsättaren Rachmaninoffs verk för att
uppmärksamma Ukraina.

Inom forskningen har det inte kommit någon enda större studie i Sverige om
ukrainare efter 2022, förutom några enstaka forskningsartiklar. Ukrainsk
migration diskuteras inte särskild aktivt i sociala eller humanistiska studier
heller.

I dag bor 43 000 ukrainska flyktingar i Sverige, medan ytterligare nästan 12 000
bott här redan innan 2022. När jag använder ordet ”flyktingar” bör man veta att
det inte stämmer överens med ordets juridiska mening.

Alla som hjälper ukrainare i Sverige vet att enligt svensk implementering av
massflyktingsdirektivet från den 4 mars 2022 har ukrainare samma rättigheter som
asylsökande: de får inget personnummer, har bara rätt till akut vård som inte
kan anstå och får 71 kronor i dagersättning, vilket leder till att de ofta
tvingas välja mellan att köpa mat eller en bussbiljett.

Några skulle säga att just detta skulle öka risken för att redan utsatta
kvinnor, som måste försörja sina barn, att hamna i ännu större utsatthet. Men i
stället, utifrån det jag ser i min egen forskning i Sverige – men också i Polen,
Rumänien och Storbritannien – utvecklar många smarta och varierade
överlevnadsstrategier, som inte alls stämmer överens med Elaf Alis påstående.

Enligt den enda statistiska studien om ukrainare i Sverige sedan 2022 hade 63
procent universitetsutbildning och 54 procent arbetade i maj 2023, främst inom
lågkvalificerade yrken som städning. En tredjedel arbetade även som
modersmålslärare eller lärarassistenter.



Hur har de det då egentligen, förutom att de arbetar? Ukrainska kvinnor i
Sverige saknar två saker: ekonomisk stabilitet och social status som de förlorat
på grund av krig och flytt. Den andra förlusten är värst. För att höja sin
status, inte bara för pengar, är de redo att hålla många bollar i luften, det
vill säga kombinera stor geografisk rörlighet, kurser i svenska språket,
tillfälliga anställningar, volontärarbete för Ukraina och omsorg för sin
splittrade familj.

Låt oss ta en kvinna med högre medicinsk utbildning som flydde med sin dotter
från Charkiv till Skåne som exempel. Hon skaffade sig ett servicejobb redan två
veckor efter ankomsten och avstod från ekonomisk hjälp från Migrationsverket.
Eftersom ukrainare fick rätt till SFI (svenska för invandrare) först 18 månader
efter krigsutbrottet började hon lära sig svenska själv med hjälp av Youtube och
på språkkaféer. Hon tillbringar tre timmar varje dag i kollektivtrafiken för att
kunna fortsätta lära sig grundläggande svenska i en annan kommun än den hon bor
i, för att kunna validera sitt diplom. Samtidigt fortsätter hon ta hand om sin
dotter och regelbundet skicka donationer till Ukraina.

Ett annat exempel är en 42-årig mamma som kom till Västra Götaland med två av av
sina tre barn. Hennes äldste son drog till fronten. Hennes senaste jobb var som
rektor i en liten stad i västra Ukraina. I kommunen där hon bor i dag fick hon
plugga i ett sexmånadersprojekt, där hon fick kunskaper om studiehandledning på
engelska. Svenska lär hon sig själv genom Youtube och på arbetsplatsen.

Strax efter kursen fick hon sitt första jobb i skolan, några timmar i veckan.
När jag intervjuade henne hade hon tre jobb: lärarassistent,
samhällsorienteringslärare och modersmålslärare. Jobben låg på olika platser och
det tog henne flera timmar per dag att pendla till och från de tre
arbetsplatserna.

Det tog mig några dagar att få klarhet i vad Alis skämt påminde mig om, förutom
stereotyper om öst- och centraleuropeiska kvinnor som ibland även dykt upp i
svensk film (till exempel ”Torsk på Tallinn”). Plötsligt insåg jag att detta var
favoritargumentet från ryska bloggare och propagandister när Ukraina beviljades
visumfrihet till EU 2017.

Många ”vanliga” ryssar blev förolämpade av att ukrainare, och inte ryssar, fick
fritt tillträde till EU. De ifrågasatte att ukrainare ”förtjänade” detta och
påstod, att om de ändå integrerar sig i EU gör de det bara genom att sälja sina
kroppar – precis samma argument som Elaf Ali framförde i SVT-programmet.

Påståenden om att ukrainska kvinnor prostituerar sig är också en av två
huvudlinjer som ryssarna använder mot Ukraina i sin propaganda i Sverige, enligt
Ksenia Iliuk, ukrainsk skapare av ett AI-verktyg som hittar desinformation om
vilka lögner Ryssland sprider i Sverige.



Oavsett hur länge man kommer att minnas Alis rätt banala skämt finns nu
förutsättningar för att det svenska och ukrainska samhället att närma sig
varandra och utveckla ömsesidig kännedom. Det är i slutändan det enda som är
väsentligt.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar

Fler insändare: dn.se/insandare


TEXT

 * Svitlana Odynets, doktor i antropologi och migrationsstudier, forskare vid
   Northumbria University i England och Göteborgs universitet

Dela


DELA

Dela på Facebook Dela på X Tipsa om artikel Kopiera länk
Skriv ut Rätta

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt


Bild 1 av 1
Ukrainska flyktingar i kö utanför Migrationsverket i Malmö den 15 mars 2022. Vi
måste vara uppmärksamma på att rysk propaganda om ukrainare sprids i Sverige,
menar insändarskribenten. Foto: Johan Nilsson/TT



LOGGA IN PÅ DAGENS NYHETER

För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.

Logga in eller Skapa gratiskonto

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Se våra erbjudanden

Bli prenumerant

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-03-27 10:57

Artikelns ursprungsadress:
https://www.dn.se/sverige/kraven-for-varnplikt-tuffare-an-vad-manga-tror/

SVERIGE


KRAVEN FÖR VÄRNPLIKT TUFFARE ÄN VAD MÅNGA TROR

Publicerad 06:26

Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Nästan två av tre unga lever inte upp till kraven för att kallas till mönstring.

Depressioner och ångest sätter stopp för många – men det kan också handla om
enkla åkommor som eksem, eller att man är otränad.

 * TT Text

Spara Sparad
Dela


DELA

Dela på Facebook Dela på X Tipsa om artikel Kopiera länk


FÅ UT MER AV DN SOM INLOGGAD

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av
flera smarta funktioner.

 * 
   Följ dina intressen
 * 
   Nyhetsbrev

Logga in Skapa konto gratis

Nästan två av tre unga går inte att kalla till mönstring. Det är en siffra
Pliktverket ser som oroande inför framtiden, när allt fler behöver göra lumpen.

– Det är så pass många unga som har sådana risker med att kallas in i en militär
miljö att de inte är lämpliga. Men det betyder inte att det är så många unga som
är sjuka, säger Jesper Höjeberg, chefsläkare på Pliktverket.

Ungdomarna faller bort av en mängd orsaker. Inom det medicinska området är det
framför allt av psykisk ohälsa.

– Depression och ångest är ofta hinder. Även om man bedöms som frisk i nuläget
har psykiska tillstånd en tendens att återaktiveras i pressade lägen eller
krigssituationer, säger Höjeberg.



Svårare sjukdomar som epilepsi och diabetes är alltid diskvalificerande. Men
även lättare åkommor som eksem, astma och adhd kan leda till avslag.

– I många fall kan det handla om tillstånd där personer egentligen är fullt
friska och mår bra. De har inga bekymmer så länge de kan ta sin medicin
dagligen.

Men den militära miljön ställer betydligt högre krav än vad en vanlig dag i
livet gör, säger Höjeberg.

– Har man en astma som inte är välreglerad och utsätts för krutrök eller tårgas
innebär det hälsorisker som inte är acceptabla.

Utöver sjukdomar tittar Pliktverket också på psykisk funktionsförmåga, till
exempel om man har svårt att fungera i grupp eller ta till sig instruktioner.

Även träningsgrad vägs in. En person som aldrig tränar kan bli utesluten av den
anledningen.

Tidigare skador, som exempelvis korsbandsskada, kan också vara ett problem,
liksom dålig syn.

– Vi vet att närsynthet stiger bland ungdomar. Det är en fråga för
Försvarsmakten vilken minimisyn man kan acceptera. Om man tappar sina glasögon,
hur bra behöver man se för att ändå fungera i den militära miljön, säger
Höjeberg.



Många, både ungdomar och föräldrar, blir förvånade över de höga kraven.

– Många har svårt att förstå varför man inte bara kan göra lumpen, ”så farligt
kan det väl inte vara?” Då behöver vi vara tydliga med att i förlängningen är
det här en utbildning som ska leda till att om det värsta inträffar ska man
fungera i stridande förband, i krig, för att skydda Sverige.

Kan det bli aktuellt att sänka kraven, nu när fler behöver göra värnplikt?

– Det är Försvarsmakten som äger frågan. De är medvetna om problemet på samma
sätt som vi är och det diskuteras hur kravprofilerna ska se ut.


FAKTA.DETTA KAN LEDA TILL AVSLAG

Här är några vanliga tillstånd som kan leda till att man inte får göra
värnplikt:

- Diabetes

- Epilepsi

- Svår psoriasis eller eksem

- Svåra allergier (till exempel nötter, skaldjur, glutenintolerans,
mjölkproteinallergi)

- Astma som påverkar livsföringen

- BMI - för lågt (under 18,5) eller för högt (över 35)

- Ögon med synfältsdefekter, svåra brytningsfel

- Psykiska sjukdomar såsom psykos, bipolär sjukdom, paniksyndrom, anorexi

- Upprepad användning av narkotika

- Autism

- Adhd, om man medicinerar eller har behov av stödåtgärder



Källa: Jobbafrisk, läkare Jesper Höjeberg

Visa mer Visa mindre


ÄMNEN I ARTIKELN

 * Försvarsmakten
   Följ Följer

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara
sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och
att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala
värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.


TEXT

 * TT

Dela


DELA

Dela på Facebook Dela på X Tipsa om artikel Kopiera länk
Skriv ut Rätta

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt


Bild 1 av 1
Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT



RELATERADE ARTIKLAR


Foto: Erik de la Reguera
Världen


SVERIGE OCH FRANKRIKE ÖKAR SAMARBETET OM CYBERFÖRSVAR: ”KAN LÄRA AV VARANDRA”

2024-03-24

Foto: Christine Olsson/TT
Världen


FRANKRIKE ANGRIPS AV RYSK GRUPP SOM ATTACKERADE SVERIGE: ”KRIGETS FÖLJDER I VÅR
VARDAG”

2024-03-24

Foto: Anders Hansson
Sverige


”DET FINNS MOTSTÅND MOT JÄMSTÄLLDHET I FÖRSVARSMAKTEN”

2024-03-21



TA DEL AV DN

 * DN:s appar
 * e-DN
 * Korsord
 * Arkivet
 * Insändare
 * Nyhetsbrev
 * Följ ämnen och skribenter


KUNDSERVICE

 * Bli prenumerant
 * Kundservice
 * Min prenumeration
 * Vanliga frågor
 * Kontakta kundservice
 * Kunderbjudanden


OM DN

 * Kontakta oss
 * Tipsa DN
 * Kakpolicy
 * Upphovsrätt och AI
 * Personuppgiftspolicy
 * Annonsera
 * IAB Sweden Gold Standard
 * Anmäl störande/felaktig annons
 * Anmäl brist i digital tillgänglighet


FÖLJ OSS

 * Instagram
 * Youtube
 * Facebook
 * X
 * TikTok

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Wolodarski | Redaktionschef: Anna
Åberg | Vd: Anders Eriksson | Administrativ redaktionschef: Fredrik Björnsson |
Biträdande redaktionschef: Matilda E Hanson | Utrikeschef: Pia Skagermark |
Kulturchef: Björn Wiman | Politisk redaktör: Amanda Sokolnicki | Chef
DN.se: Anna Kallenberg
Dagens Nyheter – en del av Bonnier News
Bonnier News org.nr 559080-0917

© Dagens Nyheter AB 2024

Punkten efter Dagens Nyheter har funnits med allt sedan det första numret 23
december 1864. Grundaren Rudolf Wall lär ha satt dit den med tanken att Dagens
Nyheter inte bara är ett namn. Det är också en avslutad mening, ett
konstaterande av vad som hänt. Därför sätter vi punkt även i vår tid.


Byt version Mobil Tablet Hantera kakor
Nyheter Sverige Världen Ekonomi Kultur Sport Klimatet Ledare DN Debatt Meny

Prenumerera Logga in